Här nedan följer några exempel på problem som behandlats homeopatiskt med goda resultat. Här ska poängteras att det är djurägarens skyldighet att se till att djuret inte blir utsatt för onödigt lidande. Djuret ska undersökas av veterinär och ha veterinärvård där så är nödvändigt, vilket också varit fallet i nedanstående exempel.

Åksjuk katt
Den här kissen var inte alls rädd för att åka bil, men blev däremot åksjuk. Åksjukan kom snabbt, redan efter ca 15 minuter i bilen. Den yttrade sig i att hon tuggade fradga, kräktes och bajsade på sig. Katten fick följa med matte och husse överallt och åkte följaktligen mycket bil, så åksjukan var ett stort problem.

Katten fick ett homeopatiskt medel att ta två timmar innan bilfärd och har numer inga besvär av sin åksjuka ens under längre turer.

Diffus klåda på hund
Detta var en trevlig golden retriver med en klåda som kom och gick och där det inte fanns några utslag. Hunden hade inga parasiter i pälsen och inte heller någon annan konstaterad sjukdom. Hunden kliade sig mest hela tiden och hade stora besvär. 

Hunden fick sitt homeopatiska medel och efter en tids behandling försvann klådan.

Aptitlös ko
En fin ko som efter ägarbyte och lång transport blev hängig och tappade aptiten. Hon var redan från början åt det tunnare hållet och behövde få tillbaka aptiten och gärna få upp lite hull.

Kossan fick först ett aptitstimulerande medel som sedan följdes upp av några doser av hennes konstitutionsmedel, grundmedel. Aptiten återkom efter några dygn och efter det att hon fick sitt grundmedel började hon att lägga på sig vikt.

Utställningskatt med eksem
Det här var en mycket framgångsrik utställningskatt som i drygt ett år dragits med klåda, eksem och håravfall på halsen, hakan och bröstet. Detta orsakade katten stora fysiska besvär och hon kunde naturligtvis inte heller ställas ut.

Den homeopatiska behandlingen påbörjades i oktober och i början av januari var alla problem borta och katten var utan klåda och besvär. Att matte och husse kunde ta med henne på utställning igen var en bonus. Förutom att hennes hudproblem blev bra, såg matte och husse att hon även förändrades mentalt till det bättre. Hon hade varit en ganska blyg katt men började nu ta för sig mer och passade därmed bättre in i flocken.  På utställning blev hon mer avslappnad i och med att hennes mentala energi stärktes. Från att ha gömt sig bakom burskynkena kunde hon nu leka i buren och även ta domarens synande med ro.

Kronisk diarré och översittarfasoner
Det här var en kaxig kattherre som ingen av de andra katterna i katteriet tyckte riktigt om. Han trängde sig alltid före och var inte alla gånger så snäll mot de övriga. Kattens största problem var dock att han under hela sitt liv varit lös i magen. Hans avföring luktade extremt illa och så gjorde även han fisar. Och fes det gjorde han!

Efter första dosen med hans homeopatiska grundmedel så blev han bra i magen och avföringen blev fast. Efter någon dos blev han lugnare i sinnet och behövde inte bråka med allt och alla hela tiden. Det blev lugnare i katteriet och luktade väsentligt bättre också.

Stressad travare
Nordsvensk travare som var extremt stressad, otålig och alltid uppskruvad. Stressade jämt, t o m när han skulle ut i hagen. På travet var han otroligt snabb i starten, låg på som en tok och brände all sin energi för fort.

Det här var ett fall där det första homeopatiska medlet som gavs inte gav något resultat alls. Ett nytt medel provades och efter första dosen så lugnade han ner sig betydligt och blev bättre i takt med den fortsatta behandlingen. Han blev även mindre het i loppen och orkade hålla tempot bättre.

Den blyga kiss-katten
Den här kattens problem var att han nu och då blev mycket rastlös, vilket resulterade i att han rusade runt i huset och slutligen satte sig och kissade någonstans och då oftast inte i kattlådan. Matte och husses säng var ett av de ställen som blev substitut för lådan. Detta började vid 3 års ålder och han hade fram till dess inte kissat på andra ställen än på lådan. Han hade dock alltid varit blyg och underlägsen och även haft svårt att lägga på hullet pga att han inte åt när någon annan såg på. Vad som utlöste det här beteendet gick inte att utröna, men ett besvär var det allt, speciellt för matte och husse.

Efter en längre tids homeopatisk behandling slutade han att kissa på andra ställen än i lådan. Han blev mycket bättre på att ta plats och åt mat även om andra fanns i närheten. Han blev gladare, mer tillgänglig och mycket morskare. Men den stora vinsten varr förstås att han hittade till lådan igen.

Åskrädd hund
Denna hund hade stora problem när det åskade och runt nyår och sista april när det smälldes smällare. Han ville inte gå ut utan gömde sig inomhus. Han skakade och pep och var allmänt illa däran.

Han fick ett homeopatiskt medel att ta förebyggande i samband med åska och smällare. När det nu åskade och han fick sitt medel så fungerade han normalt och blev inte alls skräckslagen som förut.

Skygg omplaceringskatt
Detta var en äldre omplaceringskatt som tidigare varit hemlös och var därför mycket skygg i sitt nya hem även efter att ha bott där i flera år. Han visade sig aldrig när det kom främmande till gården. Om något skramlade eller om någon i familjen bar på ”konstiga” saker flydde han all världens väg. Familjens önskan var att han skulle bli mindre skygg och att han skulle slappna av mer.

En katt som denna har mycket i bagaget som ingen vet så mycket om. Problematiken ligger djupt. Hans skygghet hade varit en överlevnadsstrategi som han inte ändrade även fast hans omgivning förändrades. Efter en tids homeopatisk behandling så hälsade han på främlingar, under förutsättning att det inte skramlade om dem, och kunde t o m spinna och lägga sig för att bli klappad av dem. Han var sällan rädd för någon av familjemedlemmarna. Han hade blivit påtagligt bättre, även fast hans vaksamhet fanns kvar.

Fjällko med juverinflammation
En snäll och kärvänlig ko som drabbats av en juverinflammation. Mjölken var gul till gulbrun och lite blodblandad. Den var tjock men utan lukt. Matte mjölkade ur för hand och masserade juvren och smörjde med linnement.

Efter att i några dagar med hennes homeopatiska grundmedel så var juverinflammationen läkt.

Deppig honkatt
Från att ha varit en livlig katt med mycket egna uppfattningar blev denna hona trött och gammal efter den sista kullen med kattungar. Hon verkade vara 20 år istället för 10, tyckte matte.

Efter en dos med hennes homeopatiska grundmedel var hon sitt forna jag igen och hon får nu en par doser per år och håller sig då vid god vigör.

Kattunge med diarré
Den här lilla kattungen fick diarré när hon kom till sitt nya hem vid 12 veckors ålder. Diarrén kom och gick och hon blev aldrig riktigt bra. En kattunge har ju inte så mycket hull att ta av, så hon blev snabbt hängig och tunn.

Efter några dagars homeopatisk behandling blev kattungen bra i magen och diarrén kom inte tillbaka. Idag är hon 2 år gammal och en kraftigt byggd dam.

Dålig aptit och stress
Denna islandshäst var mycket mager och såg allmänt outvecklad ut med lite muskler. Hon var alltid mycket stressad och fick spel om hon blev lämnad ensam ute i hagen utan någon kompis. Hon var svår att hantera och trilskades jämt. Hennes största problem var att hon inte ville äta, speciellt inte om hon var ensam. Eftersom hon inte hade något hull alls, så var läget extra bekymmersamt.

Efter en tids homeopatisk behandling lugnade hon ner sig mentalt och fick en bra aptit. Hon lyckades lägga på sig lite hull och fick mer muskler.

Envis livmoderinflammation
En ettårig honkatt fick, efter sina första löp, börja med p-piller för att inte gå ner sig i vikt under ständigt återkommande löp. Efter en kortare tid med p-piller så upptäcktes en varig flytning från kattens slida. Det konstaterades att hon hade en livmoderinflammation pga en e-colibakterie. Inflammationen blev stundom bättre, men kom alltid tillbaka med förnyad kraft.  

Katten behandlades så småning om homeopatiskt och redan efter dag tre upphörde flytningarna och hon har inte haft livmoderinflammation sedan dess. Hon är frisk och pigg och har fått sin första kull med kattungar.

Mjölkbrist
Detta var en honkatt som fått sina kattungar genom kejsarsnitt. Hon ömmade i sitt sår och kunde inte ligga långa stunder och låta kattungarna dia, varför mjölkproduktionen inte riktigt kom igång. Tillgången på mjölk minskade när ungarna inte fick dia annat än kortare stunder. Ungarna stödmatades med nappflaska. 

Honan fick ett homeopatiskt medel som är smärtlindrande, antiinflammatoriskt och snabbar på läkningen av sår. Efter någon dag med detta medel kunde hon ligga längre stunder hos sina ungar, men mjölken kom inte i några stora mängder och stödmatningen fortsatte. Hon fick ett nytt medel som stimulerar mjölkproduktionen och inom ett dygn syntes en ökad produktion. Juvren blev stora och välfyllda och efter några dygn behövde matte inte stödmata annat än någon enstaka gång.